Det är en självklarhet. Men ändå glöms det allt för ofta bort i praktiken.
Bilden förstärker det vi alla vet.
Att barn och ungdomar har olika förutsättningar
Det vet vi
Att miljön påverkar
Det vet vi
Att inlärning sker i olika takt
Det vet vi
Att vissa lär snabbt
Andra behöver mer tid
Att någon behöver extra mycket beröm för att orka
Någon behöver en person vid sin sida
En annan behöver många pauser
Någon behöver bilder och mycket färg
Några behöver kluriga, svårare uppgifter för att inte tappa motivationen
De flesta barn och ungdomar vet redan vad de kan, att de kan.
Då kan vi bara bekräfta och utveckla vidare.
Då går det i rätt riktning
Såklart
Att kunna saker, att lyckas ofta
Det känns bra
Vi vet allt detta om barn och ungdomar
Men att barn och ungdomar hanterar stress och press på olika vis tycks vi ibland glömma bort?
Att det ofta behövs olika stöd, skräddarsytt stöd för att undvika att hamna i konflikter.
Det glömmer vi.
Att vissa barn och ungdomar behöver individanpassat stöd för att lugna sig själv när affekten stiger.
Att när något inte fungerar.
Är det något som inte fungerar bra.
De barn och ungdomar som inte hamnar i konflikt ofta vet nog hur man undviker konflikter.
De har troligen inte ens behövt träna på det. Den förmågan bara finns där
Följsamt. Enkelt.
De barnen och ungdomarna som ofta hamnar i konflikt vet nog inte hur man undviker konflikter.
De har troligen tränat.
Men inte lyckats.
Fått tillrättavisningar
Skäll
Konsekvenser
Fått säga förlåt till omgivningen.
Många gånger.
Men ändå blir det inte bra.
Lågaffektivt Bemötande innehåller en rad av strategier och metoder.
Redo att provas, anpassas och vara kreativa kring.
Det innebär inte att vi slutar vara pedagoger.
Etiken och människosynen präglas av ett starkt fokus på varje individs förmågor och funktion.
Vi behöver helt enkelt undvika att vara en Magister Uggla även när det gäller bemötande.