Introduktion till nyanställda, del 2

Vi behöver prata om

ensamhet

och om allvar

En vardag för många placerade barn.

Här kommer du att möta

ensamma barn

allvarliga barn

som inte skrattar lika ofta som de borde

som vi behöver hjälpa med det

varje dag

Barn som inte är ensamma,

i ordets rätta bemärkelse,

men som sällan har en nära

vän

Som trots att de inte är ensamma

här hos oss

känner sig väldigt ensamma

Barn som känner sig ensamma

av många olika skäl

På många olika plan

Alla möter dessa barn

i något sammanhang

men inte alla ser dem

många missar dem

glömmer bort dem

eller slår bort tanken på

hur illa det kan vara

för de ensamma barnen

Här vet vi att vi möter dem

vi gör det

dagligen

Du kommer att göra det

Så inga ursäkter finns egentligen

du måste se dem.

Få orkar se dem

Men det måste du.

Få orkar med att se

för att det är tungt

troligen för att det inte är så det borde

vara

Få orkar ta till sig

eftersom det skvallrar om orättvisor

det skvallrar om att alla

sannerligen

inte har det ok

Långt ifrån ok

Men här måste du ta till dig det

Skapa förändring

Göra något.

En skillnad.

Min roll är att hjälpa dig med det

jag väljer att göra det

genom att vara här

nära barnen

nära dig

Jag väljer att göra det genom

mina ord

och ständiga påminnelser

Det får du stå ut med.

Tror du att du fixar det?

Jag kommer stötta till ett sätt att orka

varje dag

att välja

varje dag

och vilja

Hitta en ork

som räcker

över tid

Det handlar om en slags kondition

en färskvara

en uthållighet som kräver underhåll

och en människosyn som ger rätt energi

Empati som bränsle

Jag är ganska hård.

Hård när det behövs.

Mot dig

Mot alla som vill arbeta här.

Mot mig själv.

Barnens perspektiv alltid

i första hand

Dina egna känslor är viktiga

de kommer att utmanas en del

känslor väcks

ibland en riktig utmaning

men de litar jag på att du står ut med

de litar jag på att vi alla har en plan för att

stå ut med.

Vi hjälps åt med det.

Ensamhet och allvar.

Det finns ett allvar i ansiktsdragen

hos de ensamma barnen

Drag som vittnar om för mycket allvar

För lite skratt och glädje

Ibland måste glädjen lockas fram

för att allvaret sedan skall synas

så det gör vi

vi lockar fram glädjen

använder humor

lättsamhet

Då förblir vi inte blinda

då ser vi allt

allt som barnet inte själv har valt

men som finns där ändå

Inte ett självvalt allvar.

En inte självvald ensamhet.

Det finns en ensamhet i att inte känna sig

som andra

En ensamhet i att inte lyckas lika bra

som andra.

Att undra vad det är för fel på en själv.

Att känna sig fel.

Att tvingats förstå det

gång på gång

Blivit påmind om det

när man glömt bort det

om man lyckas glömma

konsekvenser som delats ut

avdrag

indrag

träning och åter träning

för att bli någon

för att bli en bra vuxen

fokus på vad en vuxen behöver kunna

träna på mycket av det

pressas hårt

så hårt att det blir kaos

om och om igen

Så jobbar vi inte här

vi undviker

att pressa till kaos

vi delar inte ut konsekvenser

skäller inte

Suckar inte

fokuserar inte på det som inte fungerar

Vi påminner inte om det som inte fungerar

det är att stjälpa

om barnet lyckas glömma

det grå

det tunga

en stund

blir en påminnelse om det

som ett slag

mot någon som ligger ner

någon som ger upp

om och om igen

så vi undviker det

såklart!

vi vill hjälpa

så vi undviker påminnelser

som inte hjälper

och som inte fungerar

påminnelsen om att vara en utmaning

är nog värst

så känns det nog för barnen

tror du inte det?

Jag tror det.

Och jag tror att vår uppgift är att

tillsammans se till att inget barn känner

sig som utmaningen

Inte känner sig för svår.

Bli pekad på

med hela handen

sparkad på

inte ens som en markering i luften

det känns ändå..

Tungt

Tyngst för barnen att bära

En väldigt ensam börda

Så vi tillrättavisar inte utifrån makt

säger inte åt barnen att de kan bättre

om de bara vill

Det finns andra sätt

att vara en trygg vuxen

att guida

det finns andra sätt

att vara förutsägbar

och tydlig

trygg

Ensamhet och allvar

Hos barn

Är inte ett självvalt allvar.

Inte en självvald ensamhet

Det finns en orsak

Vår roll är avgörande viktig

just i att se orsaken

förstå barnens perspektiv

Om vi har fel bemötande riskerar vi öka

känslan av ensamhet

Om vi har fel bemötande riskerar vi att

bidra till att bibehålla allvaret

Då riskerar vi att göra vardag

av grå ensamhet och grått allvar

En grå vardag med strama ansiktsdrag

hos barnen

och hos oss som finns runtomkring

Så vi undviker det

Vi vill inte skada

Inte tynga ner

Inte mer skit nu

Vi försöker ha kul

Lättsamt

Dessa barn har hört hur fel de är

Från andra

från sig själva

Att de borde skärpa sig

Försöka mer

Ensamhet och allvar

insikter som måste få drabba

oss professionella

Som måste få kännas

Det är helt ok att känna!

Annars fortsätter vi att blunda

Titta bort

Jag bestämde mig för att inte värja mig

Det är många, många år sedan nu

Bestämde mig för att…

Inte stänga av

inte bli hårdhudad

trots att det troligen skonat mig

för visst gör det ont att se

ännu ondare att känna in

Men det går att hitta kraft i det

Inte vända bort blicken

Inte gömma mig bakom bortförklaringar

Skylla på omständigheter

Skylla på eventuella diagnoser

Skylla på eventuella brister hos barnets

föräldrar

Jag bestämde mig för att förstå orsaken

förstå

inte använda som ett skydd

inte använda orsaken för att göra min blick

grumlig

min blick oklar

Se klart

Barn är barn

Inte söka enkla

förklaringar

bortom mitt ansvar

där ansvaret kommer långt bort från mig

Bristande föräldraförmåga?

Det perspektivet spelar roll.

Viktigt att känna till.

Men det är inte de svaren vi letar efter här.

Lathet?

Ja kanske är hen lite lat?

Vem är inte lat ibland?

Helt ärligt.

Jag är definitivt lat stundtals.

Hur har du det med det?

Kanske är barnet bara bekväm av sig?

Tack och lov för rätten att vara bekväm

Så tänker jag!

Hur tänker du tänker jag säger så?

Kan du förhålla dig till det?

Obekväm?

Varför skulle barnet vilja vara det?

Om vi tror att det är så det är…

Då får vi ta reda på varför

Det finns alltid en orsak.

Så vill jag att du tänker när du arbetar här.

Kan du ställa upp på det?

Många barn, som du möter här, har fått

uppleva hårt mot hårt

Troligen för att omgivningen misstolkat dem

och misstolkat värdet i att känna för

barnen

Barnperspektivet.

Jag valde att värja mig

från det som trycker undan min empati

Använda det jag vet

för att komma närmre

Göra mer för barnen

Umgås med dem

Ha kul

Och inte låta mig själv bli lurad av

lättnader

Lättnaden i att inte ta ansvar

Lägga ansvaret på andra

Inte skydda mig

Inte underlätta för mig själv

Inte konstatera att ”jag ju inte kan rädda

världen”

Det är självklart att jag inte kan.

Inte ensam.

Men jag bestämde mig för att göra det lilla

som faktiskt går att förändra ensam

en liten skillnad

Rädda små stunder

varje dag

Jag bestämde mig för att välta omkull

försvaret när det ville försvara mig

Stå ut med att det stundtals gör rejält ont att se

ensamheten och allvaret

Se

Känna

Och vara en människa

Hela paletten

Alla färger

Inte bara grått

Inte bara svart och vitt

Mest av allt det

Och allt det där andra

professionella

Ingenting annat är aktuellt här

Men att titta på barn utan att se dem

utan att känna

Det har jag aldrig kunnat

Det kan jag fortfarande inte

Och vill inte träna mig på att kunna

Jag har bestämt mig för att vara

någon som mjukar upp det strama allvaret

Någon som gör ensamheten mindre ensam

Som säger ”Du, jag vill väldigt gärna veta hur du har det?”

”Jag vill så gärna höra dig berätta, så

berätta…”

Använda färger i vardagen.

Lekfullt lyssna

Inte så allvarligt

men på allvar

Jag vill säga;

”Jag gillar att lyssna på ditt intresse”

Lyssna och på riktigt inse att jag kan inte alls så mycket som jag tror

Säga det

”Du imponerar med din kunskap!”

Häpna.

Bestämt mig för att sträva efter att

lyssna på riktigt

Och aldrig glömma kraften i bekräftelsen

när det syns att jag gör så

”Jag har tänkt på det där du sa…, jag

kommer ihåg att du berättade …”

En ung person sa till mig, alldeles nyligen

”- Tack för ett gött tjöt”

” – Kan vi göra om det snart igen?”

sa så till mig för att det troligen betydde

mycket

en skillnad

en liten

men en skillnad

en ung person

med allt för mycket

ensamhet

och allvar i sitt liv

Ett tack..

och jag hade bara varit

bara varit

det jag planerat att vara

varit vårt arbetssätt

relation och empati

engagemang och tillit

vi har en tanke med att arbeta så

en väldigt stressad person

tappar kontrollen

om jag tappar min

en väldigt stressad person

behöver mitt lugn

för att vara lugn

En väldigt stressad person

behöver mitt intresse

för att få tillgång till sig själv

den hen är

Det gör så gott

Det gör så stor skillnad

Där har du min drivkraft

Att vara närvarande.

Och lyssna

Skratta

Häpna

Hissna

Och inse att det finns så mycket att

intressera sig för

Fascineras av.

Det vill jag ge till dig

som ett verktyg

att använda i det dagliga arbetet

Se det som en förmån

att få bli bra på det

Här får du alltså

skratta

lyssna

stanna upp i det

stanna upp i

återhämtande närvaro

för barnet

Det blir en form av förmån för dig

Utvecklande

Tro mig.

Om så bara för en stund

den stunden är värd guld

den stunden kan vara den som

avgör

Lyssna

Skapa kontakt

riktig kontakt

med hjälp att det som engagerar

Kräv inte relation

via saker som gör ont

Det går att intressera sig för i princip allt

det finns de mest märkliga intressen

mycket nytt

sånt som jag aldrig skulle prata om

om jag inte bestämt för att göra det

och det har jag bestämt mig för gilla

Du behöver göra det du med.

Hitta den vägen att visa att

”Du betyder!”

återkoppla gärna i intresset

gör gärna eftersökningar

små, små räcker

var en del i den tillflykten

Trygg nog.

Vara trygg nog att göra det till en naturlig

del av vardagen

intresset

parallellt med allt det där andra

stöttar vi

i det som vi vuxna måste stötta i

måsten

vardagen

För att barn är barn

Och uppväxt har det bara en

Precis som jag haft

Precis som du haft

Säga ”Jag blir glad av att se dig”

Genom att se

Genom att intresserat se

Bredda dina egna perspektiv.

Det behöver du också vara beredd på.

Är du redo för det?

Kan du tänka dig det?

Ytterligare en drivkraft

Att få bredda perspektiven

Vi som arbetar här drivs av den motorn inom oss

Gillar just det

Säga ”Hej”

Och le.

‘”Idag gör vi till en bra dag”

”Idag blandar vi färger du gillar”

Jag har stort ansvar för det.

Trygg nog att erkänna det.

Säga ”Sov så gott!”

Och mena det.

Jag skall fortsätta göra vad jag kan

Varje dag

Jag tror inte att jag kan rädda världen

men jag vet att jag kan förändra värden

Och höja värdet hos de jag möter

De ensamma

De placerade barnen

Är du med?

1 kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s