Ett samtal
runt ett bord
En handledning
någonstans
i vårt avlånga land
Om en äldre man
Han kallas butter
Svår
Kanske en av de
svåraste
Ja, så säger man
Inte för att man menar
illa
Inte för att man vill
honom illa
Tiden har bara
fått lov att stå
stilla
Och han har inte blivit
lättare
med åren
Så tänker man
Så tänker han
Livet är för stilla
runt honom
Ja, så säger jag
Och
det någon en gång
sa
är vad han kallas
idag
Vi måste
tänka om
Göra om
Göra mer
Mer av det mindre
Och när det plötsligt
vänder
När det plötsligt
händer ..
Då kan jag knappt alls dölja
den totala lyckan
inom mig
Det ÄR det små sakerna
som räknas
Det ÄR hans stunder
av mening som räknas
För honom
Och butter kan vi va’ själva
Och jag med
Men inte när vi är på jobb!
Då får vi gilla det
svåra
Och skratta åt saker
som någon annan gillar
Då
plötsligt
ler vi
Då
plötsligt
ler han
Han som ju inte alls är särkilt
svår
Och inte är han särskilt
butter
heller
Tiden har bara
fått gå
Dagar har fått
vara
i stort sett
grå
Om samtalen får rinna ut
i sanden
och ingen tvingas
sträcka ut
handen
så blir det nog så
Men det ÄR det små sakerna som räknas
NU är det så!
Jennie Linde 